Hur gröna är egentligen rena drivmedel?

BRC:s forskare har undersökt hur klimatpåverkan från olika bränslen påverkas av mängden elanvändning i framställningen samt av hur elen har producerats. Detta får en stor betydelse om man analyserar bränslets klimatpåverkan med ett livscykelperspektiv (well-to-wheel). Även om utsläppet från ett fordon är litet, eller till och med noll, kan klimatpåverkan ha varit stor när bränslet producerades. 

– Det räcker inte med att byta ut alla bilar till elbilar för att få ett hållbart transportsystem. Hur elen produceras är lika viktigt, men det glöms ofta bort. Helst borde man också se på elsystemet först, innan man byter fordon, säger Marcus Gustafsson, biträdande universitetslektor och huvudförfattare till artikeln.

I studien jämförs klimatpåverkan från en rad vanliga energibärare på tre typer av fordon med lite olika körcyklar. I samtliga undersökta scenarier är det biogasen som påverkar klimatet minst – inte el.

Läs hela artikeln om Marcus arbete här.

Om du vill läsa den vetenskapliga artikeln klickar du här.

 

Årets första nyhetsbrev, nr. 8/2021

Årets första nyhetsbrev finns nu att läsa.

Som alltid uppmuntrar vi er att skicka oss önskemål eller förslag på ämnen som kan tas upp i nyhetsbrevet.
Klicka på bilden nedan för att komma till nyhetsbrevet nr.8/20201.

Här hittar ni alla våra tidigare nyhetsbrev under den pågående etappen.

Trevlig läsning!

Färsk rapport från BRC – så kan policy främja utvecklingen av biogas

Inom BRC: s forskningsområde 6 (FO6) arbetar våra forskare med att undersöka och utveckla en översikt över biogaspolicyer och policyinstrument i Sverige och utomlands och att bidra till en bättre förståelse för hur politiska åtgärder och ramverk påverkar utvecklingen av biogas. Arbetet i FO6 har nu resulterat i en rapport om biogasens institutionella villkor.

Produktionen och användningen av biogas har ökat kraftigt världen över under de senaste decennierna. Flera studier bedömer att den outnyttjade potentialen är avsevärt större än vad som redan produceras. För att fortsätta expansionen kommer det emellertid att krävas stora insatser av många aktörer, och för att dessa ska mobiliseras fordras oftast även gynnsamma institutionella villkor. Väl utformade policyer och styrmedel kan skapa goda förutsättningar för biogasbranschen att växa, medan ett svagt och otydligt ramverk kan bromsa utvecklingen.

Tack vare biogasens breda inverkan på samhället finns policyer som på olika sätt påverkar biogaslösningar inom många olika områden och på många olika nivåer. Samtidigt är policyer och styrmedel mer eller mindre föränderliga över tid. Detta gör biogasens policylandskap tämligen komplext och svåröverskådligt. Det faktum att biogaspolicyer finns inom flera olika områden gör att biogaslösningar riskerar att bli ”någon annans problem” och att styrningen blir diffus och verkningslös. Att koordinera insatser inom biogaspolicy och skapa gynnsamma villkor är således ingen lätt uppgift. Det finns heller inget enhetligt sätt att kategorisera och definiera biogaspolicyer, var de finns och på vilket sätt de påverkar biogaslösningar. I första delen av denna rapport presenteras en modell som beskriver biogaspolicyers dimensioner och karaktäristik. Den föreslagna modellen är uppbyggd av fem dimensioner: typ av policy, policyers administrativa område, administrativ nivå, vilken del av värdekedjan som påverkas samt kontinuitet och förändring över tid. Modellen ger uttryck för en tidigare outtalad berättelse om hur policyer påverkar biogaslösningar, som kan bidra till en ökad förståelse för hur biogaspolicyer fungerar och bör utformas för att gynna utvecklingen av biogaslösningar.

Sverige ligger långt fram när det gäller användning av biogas men det kan finnas anledning att lära av andra länder när det gäller policyer för att främja en inhemsk produktion av biogas. I andra delen av denna rapport ges en sammanfattning av biogasutveckling och biogaspolicyer i Sverige och åtta andra länder: Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kanada, Norge, Tjeckien och Tyskland. Biogaslösningar har växt fram på olika sätt i olika länder, till följd av skillnader vad gäller förutsättningar, behov, politisk utveckling och traditioner. I jämförelse med de valda länderna är Sveriges biogasproduktion per capita inte särskilt stor, och utvecklingen har under senare år inte pekat på någon märkbar ökning.

Sverige var tidigt ute med att producera uppgraderad biogas för fordon, men den tidigare stabila produktionsökningen har nu stannat av. Samtidigt ökar både biogasproduktionen och intresset för grön fordonsgas på andra håll i världen. En betydande del av den biogas som används i Sverige i dag produceras i Danmark, vilket gör att nyttan av biogasproduktionen i form av avfallshantering, näringscirkulering och arbetstillfällen hamnar i vårt grannland. Flera av de jämförda länderna visar exempel på stora ökningar av inhemsk biogasproduktion på relativt kort tid, även om den i några fall har stagnerat till följd av policyförändringar. Jämförelsen gör också tydligt att Sverige arbetar med ovanligt korta tidshorisonter för stödsystem – sällan mer än ett eller ett fåtal år – medan de i andra länder kan sträcka sig upp till 20 år. En lärdom av detta kan vara att det krävs mer långsiktighet i biogasens institutionella villkor för att få till stånd en betydande ökning av produktionen.

Hela rapporten finns här: BRC report 2021-4 FO6. 

 

Ny publikation från BRC

Combining a spatial optimization model and Life Cycle Assessment (LCA) BRCs researchers explore how Sweden could maximize its use of excreta resources and better match the nutrients’ supply and demand while producing renewable energy (biogas) as well.

Geneviève S. Metson, Roozbeh Feiz, Nils-Hassan Quttineh, and Karin Tonderski.

Abstract: A circular biobased economy must be able to sustainably manage multiple resources simultaneously. Nutrient (nitrogen, phosphorus, and potassium) recycling and renewable energy production(biogas) can be compatible practices but require substantial transport of heavy organic waste. We combine a spatial optimization model and Life Cycle Assessment (LCA) to explore how Sweden could maximize its use of excreta resources. We use 10×10 km2resolution data on the location of animal and human excreta and crop demand and model both optimal biogas plant locations and transport of nutrients to and from these plants. Each type of biogas plant (given 4 realistic mixes of excreta) is then evaluated for global warming potential, primary energy use and financial resource costs. Moving excreta through biogas plants, as opposed to simply reapplying on fields, to meet crop nutrient demands comes at a similar cost but the climate and primary energy savings are substantial. As much as 91% of phosphorus and 44% of nitrogen crop demand could be met via optimally transported excreta and the country would avoid about 1 450 kt of CO2-eq, save3.6 TWh (13 000 tera-joules) of primary energy, and save 90 million euros per year. Substituting mineral fertilizers with recycled nutrients results in savings across all indicators, but the added energy and avoided greenhouse gas emissions associated with biogas production make a large difference in the attractiveness of nutrient recycling. Although the numeric values are theoretical, our results indicate that carefully coordinated and supported biogas production could help maximizemulti-resource benefits.

Läs artikeln genom att klicka på bilden nedan:

Mats Eklund på debattsidan i Ny Teknik: Svenska biogaslösningar behövs i resten av världen

Sverige kan bli ett globalt showroom för biogasens möjligheter i omställningen. Vi uppmanar de som utreder biogasen: Se till att biogassystem kan fortsätta att utvecklas i Sverige, skriver BRCs föreståndare Mats Eklund i Ny Teknik.

Läs inlägget här.

Besök på Skövde Biogasanläggning under BRCs Västsvenska biogasresa i september 2019. Foto: Mikael Sönne

BRCs biogasturné 2019 – häng med till Brålanda biogas, Vadsbo mjölk, Trollättan Energi & Högskolan i Borås

Samarbete och envishet lyfter biogasen i Dalsland

I Brålanda biogas möter småskalighet storskalighet i en ovanligt lyckad affärsmodell. Kanske har lantbrukarna i Dalsland kommit på framtidens sätt att producera biogas på landsbygden?

Läs artikeln här.

Kjell och Iréne Eriksson, Ekholmens gård. Foto: Mikael Sönne

Ny affärsmodell kan lösa gammalt problem

Bristen på förbehandlade substrat kan på sikt innebära en helt ny affärsmodell för framtidens biogasproducenter. Den kan också, indirekt, ge svaret på frågan var en biogasanläggning helst ska placeras.

Läs mer här.

Per Wennerberg, Trollhättan Energi Foto: Mikael Sönne

BRCs biogasturné 2019 – Lidköping, Göteborg och Jönköping

På spaning efter framtidens bränsle

30 forskare och praktiker i en inlånad biogasbuss. 80 mil, sju studiebesök och fyra minikonferenser på tre dagar. Häng med på BRC:s turné i Västsverige hösten 2019.

Läs mer här.

BRC besöker Skövde biogas Foto: Mikael Sönne

Flytande gas för tunga transporter

Lidköping har en av världens första anläggningar för flytande biogas. När både Scania och Volvo satsar på flytande gas som ett viktigt framtidsbränsle, kan produktionen få ny fart. Dessutom ökar efterfrågan från andra kunder.

Läs mer här.

Lidköping biogasanläggning är ett nära samarbete mellan Gasum AB och FordonsGas Sverige AB. Foto: Mikael Sönne

Internationella företag ritar om marknaden

Den svenska biogasmarknaden ritas om när gamla kommunala bolag säljs ut och internationella energijättar tar över. Samtidigt ökar konkurrensen från stora anläggningar i Danmark, som i dag säljer gas till Sverige.

Läs mer här.

Minikonferens i Jönköping. Foto: Mikael Sönne

”Hållbara transporter i Östergötland kan bli en förebild för världen”

En övergång till alternativa drivmedel är inte bara nödvändig för klimatet utan har dessutom en rad positiva bieffekter. Östergötland har alla förutsättningar att gå före och kan spela en stor roll som förebild, till och med internationellt. Det menar forskare vid Linköpings universitet.

I två rapporter inom ramen för projektet Hållbara transporter i Östergötland beskriver Axel Lindfors och Mats Eklund potentialen för biodrivmedelsproduktion och elektrifiering i länet och vilka effekter omställningen skulle kunna få. I förhållande till andra delar av Sverige, och världen, har Östergötland ovanligt goda förutsättningar för att verkligen satsa på alternativa bränslen.

Läs mer om Axel Lindfors och Mats Eklunds rapporter här.

Foto: Mikael Sönne

Stora utmaningar för hållbara transporter

Östergötland står inför en rad stora utmaningar om de klimatpolitiska målen ska nås för länets transporter. Det måste bli svårare att ta bil och lättare att åka kollektivt samtidigt som nya bränslen ersätter gamla. Kanske måste vi också resa mindre i framtiden.

I  två rapporter inom projektet Hållbara transporter i Östergötland beskriver Stefan Anderberg, professor i industriell ekologi och verksam inom BRC, några av de utmaningar vår del av Sverige står inför.

Foto: Mikael Sönne